Fyra partier tar strid för strömmingen
Efter att vi i vår kampanj kunnat visa på en politisk majoritet för en utflyttning av trålgränsen skrev vi i Aftonbladet och frågade efter initiativ från Sveriges riksdag.
Under miljö- och jordbruksutskottets sammanträde 22 juni kom det inte bara ett initiativ utan hela fyra stycken från Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna som alla tar strid för strömmingen.
När riksdagen öppnar igen efter sommaruppehållet ska förslagen behandlas. Vi fortsätter förstås att arbeta för att fler partier ska ansluta sig för att rädda strömmingen.
Ta del av utskottsinitiativen här nedanför.
Utskottsinitiativ Liberalerna
22 juni 2021 Utskottsinitiativ:
Rädda fiskbestånden
Genom överfiske riskerar inte bara fiskarna att blir färre, de kan också bli mindre eftersom fisket fångar de största individerna. Om överfisket fortsätter kan bestånden kollapsa. I Östersjön och Västerhavet har bestånden av marina arter minskat kraftigt. De fiskarter som är särskilt drabbade av överfiske är de som har långsam tillväxt och låg produktivitet, ofta rovfiskar. Men ett hårt fiske ger effekter i hela ekosystemet, inte bara på just de arter som fiskas.
Storspiggen har ökat markant och hotar ekosystemen. Storspiggen har ökat kraftigt i Östersjön och Bottenhavet. Den är en art som i dag saknar kommersiellt värde. Beräkningar visar att nästan tio procent av biomassan av fisk är storspigg i Östersjöns utsjö enligt kartläggning. För ett par decennier sedan utgjorde arten bara några få procent, och förändringen riskerar att påverka bestånden av rovfiskar som gädda och abborre. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att öka möjligheten till ett kommersiellt fiske av storspigg.
På den svenska listan över arters risk att dö ut (”rödlistan”) kategoriseras 18 fiskarter som hotade. Listan innehåller bland annat ekonomiskt viktiga arter som torsk och kolja. Sill- och strömmingsbestånden i Östersjön är även hotade. Torsken har en central roll i ekosystemet. I Östersjöns fria vattenmassa är torsk den enda rovfisken. Försvinner den kan hela näringsväven förändras. Sommaren 2019 nödstoppade EU fisket på Östersjöns östra torskbestånd. Det stoppet gäller fortsatt även under 2021. Man tillåter fortfarande en så kallad bifångstkvot på torsk som ofrivilligt tas upp vid andra fisken.
Ålen klassas idag som akut hotad i rödlistan. Ålfiske är förbjudet i Sverige, med undantag för vissa yrkesfiskare och specifika vatten . Fiske är en av de faktorer som dödar ål, och på många håll i utbredningsområdet fiskas fortfarande ål över hållbara nivåer. Ålarna är även utestängda från stora delar av sina naturliga uppväxtområden genom kraftverk och andra vandringshinder, och dödligheten för ålar som vandrar nedströms vid kraftverkspassager är ofta mycket hög.
Ett långsiktigt ohållbart fiske, kraftverk och vandringshinder, övergödning, miljögifter och andra orsaker har lett till att bestånden är påverkade. Hotet mot minskande fiskbestånden är ett hot mot ekosystemet i havs- och skärgårdsmiljön men är även ett hot mot det kustnära småskaliga fisket.
Den vilda laxen har en livscykel som innebär att den föds i älvarna, vandrar ut i havet och sedan återvänder till sin födelseplats för att reproducera sig. Utbyggnad av älvar för vattenkraft har gjort det svårare för laxen att nå sina lekområden. Idag finns bara 28 älvar med vilda laxbestånd kvar i Östersjön, varav 16 i Sverige. De största och mest produktiva älvarna ligger i Bottniska viken. De norrländska laxarna vandrar dock söderut och tillväxer i de södra delarna av Östersjön tillsammans med laxar från andra bestånd. Det förekommer vild lax i 25 vattendrag längs svenska västkusten. Liksom på ostkusten är de större vattendragen utbyggda för vattenkraft och laxens habitat har minskat.
Det behövs skyndsamma åtgärder för att rädda fiskbestånden inte minst i Bottenviken och Östersjön. Regeringen bör agera för att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil. Samråd bör ske med Danmark och Finland om möjlighet till fiskeavtal. Regeringen bör ta initiativ för att förvaltningsplaner revideras med utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön. Regeringen bör även ta initiativ för att belysa effekter av, och återkomma med åtgärder, i syfte att minska vattenkraftens och vandringshindrens påverkan på vandrande fisk och ekosystemen. Regeringen bör ta initiativ för att minska storspiggens utbredning.
Förslag
Liberalerna i miljö- och jordbruksutskottet väcker utifrån ovan ett utskottsinitiativ i enlighet med RO 9 kap. 16 § och föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen:
1. att regeringen bör ta initiativ för att möjliggöra flytt av trålgränsen till 12 nautiska mil
2. att regeringen bör ta initiativ för att förvaltningsplaner revideras med utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön
3. att regeringen bör tar initiativ för bättre kunskapsunderlag samt ökade åtgärder avseende vattenkraftens och vandringshindrens påverkan på hotade arter, fiskar och den hotade ålen
4. att regeringen bör ta initiativ till åtgärder, såsom att underlätta kommersiellt fiske, i syfte att begränsa utbredningen av storspigg
Nina Lundström (L)
Utskottsinitiativ Moderaterna
22 juni 2021
Utskottsinitiativ: Rädda sill- och strömmingsbestånden i Östersjön
Sill- och strömmingsbestånden i Östersjön är hotade. Nu larmar forskare om att situationen börjar bli akut. I delar av Östersjön har bestånden minskat till en fjärdedel jämfört med för 45 år sedan1. Oro finns därmed att lokala bestånd håller på att slås ut, med allvarliga konsekvenser för ekosystemen.
Torsken i Östersjön är sedan länge akut hotad. Ett långsiktigt ohållbart fiske, övergödning, miljögifter och snabbt växande säl- och skarvstammar har lett till att det sedan nästan två år tillbaka råder fiskestopp efter torsk i delar av Östersjön. En liknande situation måste undvikas för sillen och strömmingen. Åtgärder måste därför vidtas snarast för att rädda bestånden.
En indikation på att läget är allvarligt för sillen är att fiskindividerna som fångas är små och magra. För industriellt fiske har detta mindre betydelse, då fisket sker för att producera fiskmjöl, men för det kustnära fisket av matfiskar är det problematiskt. En liknande situation uppstod för torsken just innan beståndet kollapsade.2
Data som Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet redogör för3 visar att det svenska trålfiskets fångster av sill och strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken har ökat med 70 procent under de senaste fem åren. Samtidigt har en större andel av fisket flyttat närmare den svenska ostkusten.
Kunskapsläget kring beståndens situation har länge ansetts oklart. Havs- och vattenmyndigheten anser förvisso att fisket kan ha bidragit till den kraftiga nedgången för sill/strömming längs kusten, men att vi inte vet helt säkert eftersom det hittills inte har undersökts vetenskapligt. Samtidigt har det Internationella havsforskningsrådet (Ices) länge uttryckt sin oro och rekommenderat sänkta fångstkvoter.
Även forskarna på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet anser att fisketrycket sedan flera år ligger över referensvärdet för ett långsiktigt hållbart fiske.
Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är ett hot mot hela havs- och skärgårdsmiljön då bestånden utgör en grundpelare för ekosystemet bland annat som föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur.
Därtill är hotet mot fiskbeståndet också ett hot mot det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten.
1 Enligt Östersjöcentrum, Stockholms Universitet
2 https://media1.balticwaters2030.org/2021/06/Sill-och-stromming-vi-har-inte-tid-att-vanta.pdf
3 https://www.su.se/ostersjocentrum/kommunikation/policy-briefs-fact-sheets/minska-det- kustn%C3%A4ra-tr%C3%A5lfisket-f%C3%B6r-att-skydda-%C3%B6stersj%C3%B6sillen-1.545112
Sida 1 av 3
Åtgärder måste vidtas
Moderaterna menar att regeringen skyndsamt måste vidta åtgärder för att rädda sill- och strömmingsbestånden i Östersjön, samt det småskaliga fiske som är beroende av bestånden.
Sluta ge dispens till större fartyg att fiska innanför trålgränsen
Idag tillåts trålning i begränsade områden inom den så kallade trålgränsen. Trålningen ska ske med mindre fartyg. Årligen utfärdar dock Havs- och vattenmyndigheten dispens för större båtar. Det innebär att trålgränsen inte ger det skydd som den var tänkt att ge4. Moderaterna menar att utfärdandet av dispenserna bör upphöra.
Flytta ut trålgränsen och etablera nya hållbara villkor för fisket
Idag regleras trålförbudet innanför trålgränsen genom avtal med Danmark och Finland. Moderaterna anser att regeringen snarast bör agera för att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil. Som ett första steg bör samråd inledas med Danmark och Finland om fiskeavtalen med detta som mål.
Ta fram en ny förvaltningsplan för Östersjön – utifrån aktuell kunskap
Dagens förvaltningsplan för torsk, sill och strömming samt skarpsill i Östersjön antogs av Ministerrådet 2016. Med hänvisning till de akuta problem med fiskbestånden som beskrivits ovan samt ny kunskap om förekomsten av flera delpopulationer av sill med genetisk unicitet är det hög tid att planen snarast utvärderas och revideras. Moderaterna anser därför att regeringen ska begära att Kommissionen tar fram kriterier för en ny förvaltningsplan med syfte att utveckla en mer lokalanpassad förvaltning med utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion.
Värna det småskaliga fisket och skärgården
Fisken med passiva redskap samt mindre trålar med artsorterande rist gynnar ett hållbart fiske och har lägre påverkan på fiskebestånden. Det småskaliga kustfisket har även stor betydelse för kustsamhällens möjlighet till utveckling och lokala arbetstillfällen såväl inom fiske som beredningsindustri. För att nå Livsmedelsstrategins mål om långsiktigt hållbara och konkurrenskraftiga företag bör den nationella förvaltningen ändras för att bättre gynna det småskaliga kustfisket. Moderaterna anser därför att regeringen ska vidta åtgärder för att minska regelkrångel och underlätta generationsskiften.
Näringsidkare som fiskar småskaligt för att förse sin egen restaurang eller sitt rökeri med råvaror ska inte behöva yrkesfiskelicens, så länge som lokala fiskerikonsulter
4 https://balticeye.org/sv/hallbart-fiske/tralgransen/
Sida 2 av 3
har gett sitt stöd. Småskaliga fiskare, inklusive ägare till enskilt fiskevatten, ska ha del i EU-beslutad bifångstkvot av arter i de områden där ekologisk hållbarhet råder.
Öka jakten på säl och skarv
Sälstammen och skarvpopulationerna har växt kraftigt och står för betydande fångster. Moderaterna anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att öka jakten på säl och skarv. Detta omfattar en större licenstilldelning för säljakt omfattande flera sälarter (framförallt gråsäl, men även vikare och knubbsäl bör övervägas) i syfte att få till beståndsreglerande jakt. Vad gäller skarven så har positiva steg tagits i och med de nya förslagen till jakttider och att skyddsjakt på eget initiativ ska tillåtas i ett antal situationer. Moderaterna anser dock att regeringen kan gå längre och tillåta allmän skyddsjakt på eget initiativ samt utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv.
Förslag
1. Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet väcker utifrån ovan ett utskottsinitiativ i enlighet med RO 9 kap. 16 § och föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen:
2. att regeringen snarast bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att upphöra med dispenser för fartyg över 24 meter
3. att regeringen snarast agerar för att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil
4. att regeringen snarast ska begära att Kommissionen tar fram kriterier för en ny förvaltningsplan med syfte att utveckla en mer lokalanpassad förvaltning med utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion
5. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att näringsidkare som fiskar småskaligt för att förse sin egen restaurang eller sitt rökeri med råvaror inte ska behöva yrkesfiskelicens, så länge som lokala fiskerikonsulter har gett sitt stöd
6. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att småskaliga fiskare, inklusive ägare till enskilt fiskevatten, ska ha del i EU-beslutad bifångstkvot av arter i de områden där ekologisk hållbarhet råder
7. att regeringen snarast vidtar åtgärder för en större licenstilldelning för säljakt omfattande flera sälarter
8. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ samt utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv
Jessica Rosencrantz (M) John Widegren (M)
Betty Malmberg (M)
Marléne Lund Kopparklint (M)
Sida 3 av 3
Utskottsinitiativ Vänsterpartiet
Utskottsinitiativ: Rädda strömmingen
Vänsterpartiet 21 juni 2021
Miljöproblem för våra hav är många och är till olika karaktär beroende på var i Sverige du befinner dig. En sak är däremot gemensamt för hela kusten och det är påverkan från fisket och möjligheterna för det samma.
Förra året la Vänsterpartiet ett utskottsinitiativ kring fisket i Östersjön. Utifrån den debatt som var då, och som efter det bara intensifierats, ville vi driva på för förändring i fiskeförvaltningen i stort och för Östersjön i synnerhet. Då fick vi inget gehör för våra förslag och utskottet beslutade att frågorna skulle tas upp i den ordinarie processen. Under året som har gått har det däremot inte hänt någonting, och istället har vi sett att utvecklingen för strömmingen har fortsatt att gå utför i en allt högre takt.
Sverige står inför ett akut läge. Strömmingen håller på att försvinna från Östersjön. Under 1974 så var andelen lekande strömming i Östersjön omkring 2 miljoner ton, 2021 var det 0,5 miljoner ton. Den strömming som finns är också i genomsnitt mindre nu än tidigare. Samtidigt som strömmingen blivit mindre till både antal och storlek så har fisket ökat med 70% från perioden 2010-2014 till perioden 2015-2019.
Samtidigt som fisket ökar så ser vi på nyheterna om kustfiskarna som under vårmånaderna nu inte kunnat ta upp mer än en tiondel av den fångst som de normalt tar upp den här tiden på året. Den stora delen av fångsterna av strömming i Östersjön står istället industritrålarna för. I Stockholms skärgård tar industritrålare upp över 3000 ton strömming medan kustfiskarna inte tar upp mer än drygt 4 ton.
För att komma tillrätta med problemet krävs flera åtgärder och samtidigt en tydlig målbild av vad det är vi vill att det svenska fisket ska vara. Handlar det om mest fångad fisk på kortast tid eller handlar det om ett fiske med stark lokal anknytning med koppling till en vidareförsäljning och förädling i våra kustsamhällen?
Hade Vänsterpartiet själva fått besluta om den pelagiska trålningen i Östersjön så hade vi beslutat om att den helt skulle upphöra. Det är en verksamhet med ett fåtal aktörer som ger minimala inkomster och nyttor till Sverige på bekostnad av både havsmiljö och möjligheter till en levande landsbygd. Vi ser också att det är ett ingångsvärde som vi är ensamma om att ha och därför menar vi att utflyttningen av trålgränsen till 12 nm är en rimlig och viktig åtgärd som vi borde kunna komma överens om. Allt eftersom situationen för Strömmingen i Östersjön har försämrats de senaste tio åren så har som nämnts tidigare det svenska trålfiskets fångster ökat. Därför krävs det ett minskat fisketryck i kustnära havsområden för att vända trenden. Det betyder också att de undantag som idag finns för industritrålare att gå in och fiska innanför trålgränsen måste upphöra.
Under över ett år har också forskare varnat för att kunskapen kring hur strömmingens beståndsstruktur ser ut är låg. Därför behövs en bättre kartläggning av strömmingens beståndsstruktur och migrationsmönster. Den kunskapen behöver i sin tyr användas för att uppdatera förvaltningsplanerna för Östersjön. Fram till dess behöver Sverige utgå ifrån
försiktighetsprincipen och lägga kvoterna för Östersjön på en låg nivå för att på så sätt säkra bevarandet av delpopulationer och genetisk mångfald.
Under senaste åren har också bestånden av skarv ökat markant, något som påverkar fisket. Även om det är viktigt att markera att de har gjort det på grund av en obalans i ekosystemet främst framtvingat av mänsklig aktivitet är det klart att mer behöver göras för att skydda flera av de svaga fiskebestånden. Det finns redan idag goda exempel på en förvaltning av skarv bland annat i Stockholms län som har tagit fram en förvaltningsplan för skarven. Däremot ser utförandet olika ut i olika län, därför hade det varit bra med en nationell förvaltningsplan för skarven.
Vänsterpartiet vill därför att Miljö- och jordbruksutskottet ställer sig bakom följande förslag på åtgärder för att stärka det svenska fisket och tillkännager detta för regeringen.
– Att regeringen skyndsamt inleder arbetet med att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil.
– Att undantag för trålning innanför trålgränsen upphör.
– Att de årliga fångsterna av strömming sätts till väl under Fmsy för strömming i
centrala och västra Östersjön, likväl som i Bottniska viken.
– Att Sverige begränsar det storskaliga trålfisket efter strömming på platser och under
perioder då det finns risk att skada kustekosystemen och de lokala bestånden i linje
med försiktighetsprincipen.
– Att det tas fram en nationell plan för skarv.
Utskottsinitiativ Miljöpartiet
22 juni 2021
Utskottsinitiativ från Miljöpartiet:
Rädda de bestånd av sill, strömming och torsk som finns kvar i Östersjön
Att gemensamt förvalta våra hav är en ödesfråga för oss alla. Idag går den absolut största andelen fångad fisk från våra hav till fiskmjöl. Till mat åt andra djur helt enkelt. Det så kallade industrifisket i Östersjön fiskar närmare land och drar upp stora mängder strömming på fiskens lekplatser. Systemet måste ändras, ett systemskifte måste till.
Det kustnära fisket, de fiskare som fiskar för humankonsumtion behöver få mer kvot, det pelagiska fisket betydligt mindre kvot. Vi måste sluta fiska upp strömming ur havens djup och utfodra laxar i Norge och minkar med. Strömmingen är oerhört viktig för hela livets väv, det vi gör nu är att vi tittar på, låter bli att agera, medans Östersjöns ekosystem kraschar.
Detta är ett systemfel som kan ändras med politiska beslut, istället för att ge fiskaren får skulden. Det systemet vi har idag med fördelning av kvoter fungerar inte för livet i haven och leder till kollaps av fiskpopulationer och ekosystem.
På det hela taget bekräftar ICES senaste fångstråd lägesbilden från i fjol: det ser mörkt ut för de flesta kommersiella fiskbestånden i Östersjön.
Generellt måste man ta mycket mer hänsyn till hur ekosystemets faktiskt fungerar och interagerar och påverkar varandra – i utsjön och i kustmiljöerna – om vi vill ha någon matfisk kvar i Östersjön.
Det blir bara allt mer tydligt att det behövs en mer ekosystembaserad förvaltning och rådgivning.
Vi behöver en flerartsförvaltning, som kan hantera det faktum att olika fiskarter interagerar och påverkar varandra.
Inom ramen för existerande fiskeripolitik finns åtgärderför respektive medlemsland att genomföra som nu måste genomföras. Artikel 8, artikel 17 och artikel 20 i CFP ger alla medlemsländerna möjligheter att regionalt besluta återhämtningsområden för fisk, att ta till nödvändiga åtgärder inom 12 sjömil från baslinjen samt ge befintliga kvoter till de som fiskar med minst negativ påverkan på ekosystemet i stort,
Det ITQ-system som Sverige idag använder för att fördela kvot behöver förändras. Det är ett rent ekonomiskt system som styr mot det storskaliga pelagiska fisket och om inte det förändras i grunden kommer det inte att finnas något kustnära fiske kvar och heller ingen förädlingsindustri utefter våra kuster. Det system som ska finnas för fördelning av kvot ska utgå från den lokala ekonomin.
Miljöpartiet föreslår att:
1. Ge HaV ett uppdrag att förutsättningslöst arbeta fram ett förslag på hur ett system för
fördelning av kvoter skulle se ut där nedanstående parametrar ska ingå:
– främja fiske för den lokala ekonomin i kustsamhällen, där det behövs mer sysselsättning
– främja fiske för humankonsumtion i stället för andra ändamål, i linje med ambitionerna i livsmedelsstrategin
– underlätta nytt tillträde till fiskarekåren och generationsbyten utan att detta ökar den samlade fiskeansträngningen
– främja användning av skonsammare fiskemetoder
– främja fiske som är förenlig med och bidrar till att uppnå målet om god miljöstatus för våra havsområden enligt havsmiljödirektivet
2. Dispenser till större fartyg, industritrålare, att fiska nära kusterna måste upphöra.
3. Flytta ut trålgränsen till 12 nautiska sjömil.
4. Införa en ekosystembaserad förvaltning och rådgivning.
5. Den neddragning av strömmingskvoten som ICES föreslår inför nästa period ska enbart
belasta det pelagiska fisket.